Läs Ingrid Sommars artikel I dålig form, publicerad i Sydsvenskan den 10 juni 2009 och Svensk Forms kommentar här nedan
Dåligt uppdaterad? Vi skriver gärna under på Ingrid Sommars inlägg om bristen på officiell designpolitik, oklarheterna i kulturutredningen och mediernas obegripliga tystnad när det gäller form och design. Samtidigt som designens roll som samhällsförändrare är angelägnare än någonsin, med alla de sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar vi står inför. I dag pågår en rörelse bort från det individuella perspektivet till ett gemensamt större socialt engagemang, med långsiktigt hållbar utveckling som mål. Här kan designer bidra med att visualisera och tillgängliggöra komplexa företeelser och att påverka produktionsprocessen. Något som Designboost fångat upp på ett välgörande sätt med sina kunskapsdagar.
Vad Sommar dock tycks ha missat är att Svensk Form driver samma frågor och har ett nära samarbete med Designboost. Särskilt i år genom projektet Bistro 3000 – Serving the Future om hållbar design och mat, som också valts ut av regeringen inför EU-ordförandeskapet.
Artikeln innehåller också flera andra missförstånd, som det befängda påståendet att Svensk Forms medlemsföretag skulle vara designmässigt "godkända". Tvärtom, vi välkomnar alla och vill ha fler medlemmar, både företag och privatpersoner. Tidskriften FORMs uppdrag är i högsta grad att diskutera och ifrågasätta, och kommer att fortsätta med det oavsett eventuella konsekvenser. Däremot ligger en breddning av tilltalet i uppdraget just för att välkomna fler och inte bara de redan initierade. Såväl företag som privatpersoner. Bägge grupper förenas av intresset för form och design, däremot har de delvis olika förväntningar av sitt medlemskap.
Vår devis Bättre liv genom god design, den röda tråden i föreningens arbete genom hela 1900-talet, är relevant även i 2000-talet, om än i nytt perspektiv. God design i dagens termer förutsätter etisk och miljömässig hänsyn, utöver de funktionella och emotionella värdena. Att fler än vi delar denna uppfattning ser vi bevis för genom att våra ideellt arbetande regionalföreningar har ökat från 8 till 13 på fyra år. Enligt officiell TS-statistik har FORMs upplaga och medlemsantaletet ökat med över 20 procent vid senaste mätningen 2007-2008.
Sommar tycker inte det är självklart att regeringen lägger 7-8 miljoner årligen på Svensk Form. Inga statliga pengar är självklara och tiderna förändras. Från och med 2010 har Svensk Form enbart ca 2,5 miljoner kronor i statligt bidrag, då det s.k. mötesplatsuppdraget för form och design redan har börjat överflyttas till Arkitekturmuseet i Stockholm. Vi tror i grunden på denna lösning med en tydlig gemensam arena i Stockholm för publiken för hela området arkitektur, form och design. För Svensk Forms del innebär det en fortsatt intensiv verksamhet, oftast genom samarbeten, som exempelvis med Designboost i Malmö. Som en följd av det minskade anslaget är kansliet visserligen reducerat. Däremot arbetar vi i stället med ett tiotal externa projektledare i Sverige och utomlands.
Efter dialog med våra designföretag har de prioriterat gemensamma internationella satsningar framför allt i Milano, London och Tokyo, i Tokyo under det nu under 10 år inarbetade namnet Swedish Style. Visst finns det risk att utställningar kan uppfattas som produktkavalkader, men det goda exemplet, inte bara slutprodukten utan designprocessen bakom, är fortfarande ett effektivt pedagogiskt grepp för olika målgrupper, med olika kunskapsnivå och intresse. Vi har en kommunikativ utmaning när vi talar om design och hållbar utveckling, begrepp som riskerar att urvattnas. Då är det angeläget att kunna konkretisera och exemplifiera.
Internationell positionering och hållbar utveckling ligger idag högst på vår agenda. Ute i världen är efterfrågan och respekten för svensk design, med sina humanistiska perspektiv, kanske större än någonsin. Vi önskar att man från officiellt håll förstod att förvalta detta kapital.